Lite förenklat kan man säga att det finns fyra typer av räntefonder:

Kort räntefond
Kallas också penningmarknadsfond eller likviditetsfond. De investerar i räntepapper med en löptid på upp till ett år. Har låg risk, men också låg avkastning. Påverkas ganska lite av marknadsräntorna. Hittills i år (t o m 24 februari) har de korta räntefonderna gett 0,03 procents avkastning.

Långa räntefonder
Kallas också obligationsfonder. Investerar i olika räntepapper med löptider på över ett år. När marknadsräntorna står still eller sjunker ökar fonderna i värde. I år (t o m 24 februari) har den genomsnittliga obligationsfonden ökat med 1,4 procent.
Företagsobligationsfond. De investerar i obligationer som ges ut av företag. Avkastningen styrs av två faktorer: marknadsräntan och kreditrisker i företaget. Fonder som satsar i obligationer som ges ut av företag med låga kreditbetyg kallas high-yield-fonder, medan de som satsar i företag med högre kreditvärdighet kallas investment grade.

Realräntefond
Ett inflationsskyddat sparande. Investerar främst i statsobligationer som ger en fast avkastning utöver inflation. Säkert sparande, lämplig främst när inflationen stiger.
Eftersom räntefonder främst är trygga och sällan högavkastande spelar avgifterna stor roll. För den som vill minimera avgifterna finns nu också indexräntefonder.

Hur ska man fördela sparpengarna mellan ränte- och aktiefonder?

– Tumregeln är att investerare med längre placeringshorisont och högre riskbenägenhet kan ha en högre aktieandel. Är investeringshorisonten kortare och syftet att bevara sitt kapital är det bättre att ha en högre ränteandel. Naturligtvis bör man tänka bortom aktier och räntor i sin portfölj och även inkludera andra tillgångsklasser som hedgefonder och fastigheter för att uppnå en ännu bättre diversifiering i sitt sparande, säger Filip Kostic,  analytiker på PP Pension.

Tre tips

1. Välj rätt fondtyp. Långa räntefonder är bra när räntan går ner eller ligger still. Sämre när räntan stiger.
2. Jaga avgifter. Försök alltid hitta fonder med så låga avgifter som möjligt.
3. Komplettera. Räntefonder kan vara en bra grund i ditt sparande, men inte allt. En del bör du ha i aktiefonder som kan ge betydligt högre avkastning, men med större risk.

Aktiefonder
En aktiefond måste innehålla minst 16 olika aktier. De flesta fonderna är aktivt förvaltade vilket innebär att en förvaltare köper och säljer aktier i fonden i syfte att överträffa sitt jämförelseindex, det vill säga den marknad fonden investerar i. Det finns en mängd olika typer av aktiefonder som kan investera i olika länder, regioner eller branscher. Vissa aktiefonder investerar bara i småbolag medan andra endast väljer aktier i stora bolag.
Det finns även så kallade indexfonder utan aktiv förvaltning. Dessa har som målsättning att utvecklas i nivå med sitt jämförelseindex. Indexfonder är passivt förvaltade och har därför betydligt lägre fondavgifter än aktivt förvaltade.

Räntefonder
Investerar i olika räntebärande papper som kallas obligationer. De finns i två huvudsakliga kategorier. Penningmarknadsfonder, eller korta räntefonder, som satsar på räntepapper med kort löptid, ofta några månader och obligationsfonder som handlar räntepapper med flera års löptid.

Blandfonder
Fonder som både har aktier och räntebärande papper. Här finns stora skillnader i hur stora risker fonderna tar. Ju större andel aktier, desto högre risk.

Hedgefonder
Hedgefonder är fonder som har flexiblare placeringsriktlinjer än övriga fonder och kan ofta sprida sina investeringar mellan aktier, räntebärande papper, valutor, råvaror och fastigheter. De kan också i större grad investera i derivatinstrument (optioner, terminer). Hedgefonder kan ge avkastning även när börsen går ned. Vissa hedgefonder har mycket hög risk medan andra har lägre risk än vanliga aktiefonder.

En viktig del när du ska välja fonder är avgiften och risken. En avgiftsskillnad på någon tiondels procent blir snabbt 10 000-tals kronor under ett mångårigt sparande. Att ta stora risker genom att placera mycket pengar i högriskfonder nära din pension eller när du planerar att ta ut dina pengar är inte så lämpligt. Då riskerar sparpengarna som du samlat i årtionden att rasa i värde snabbt. Ju längre tidshorisont du har på ditt sparande desto högre risker kan du ta.

 

1. Plugga inte längre än nödvändigt. Extra studieår kostar inte bara i lån utan också i sämre pension.
2. Tänk på vilka möjligheter du har att utvecklas, få en bra lön och orka arbeta länge när du gör ditt yrkesval. Pensionen räknas på hela livet inkomster.
3. Välj, om du kan, en arbetsgivare som har kollektivavtal. Då är du säker på att få en bra tjänstepension med låga avgifter.
4. Arbetar du och vill du ta ett sabbatsår, ta hellre ledigt juli till juli än ett helt kalenderår. Då får du arbetsinkomster och därmed pension för båda åren.
5. Försök att få ett heltidsjobb. Frivillig eller ofrivillig deltid under många år ger betydligt sämre pension.

Enligt Alexander Rozental, leg psykolog och doktorand i klinisk psykologi vid Stockholms universitet som häromåret kom ut med en bok om uppskjutandets psykologi så beror det bland annat på hur vi människor fungerar i allmänhet.

– Beslut i frågor där resultatet ligger långt fram i tiden tenderar vi att i större utsträckning skjuta upp än när resultatet – belöningen – syns direkt. Dessutom kompliceras pensionssparandet av att slutresultatet – hur stor pensionen blir – inte bara beror på hur mycket pengar vi sparar, utan också av hur ekonomin i stort utvecklas och liknande. Eftersom slutresultatet till viss del är oklart, påverkas vår benägenhet att göra något. Dessutom tycker nog många att det här med pensionen både är abstrakt och lite svårt.

Finns det biologiska orsaker till att vi prioriterar ner det som ligger långt fram i tiden?
– Man kan säga att vi våra hjärnor omfattas av två system, ett mer beräknande och ett mer impulsivt. Vi styrs i större utsträckning av det system som är mer impulsivt än det som ger bättre resultat på sikt.

Varför är det så?
– Förmodligen för att det har inneburit evolutionära fördelar, även om det inte fungerar så bra i ett modernt samhälle att agera så.

– Vi ska inte glömma att människan under den mesta tiden varit jägare och samlare. På sikt kommer vårt sätt att agera förändras, men det lär nog dröja 10 000 år eller så.

Varierar sättet att tänka mellan olika åldrar?
– När det kommer till tidsuppfattning skiljer det en del mellan unga och äldre. Unga människor uppfattar i allmänhet tid som något abstrakt. Det gör att de i större utsträckning kan skjuta saker och ting på framtiden, de har ju en outtömlig tidskälla att hämta ur. När de blir äldre blir tidsuppfattningen mer konkret. De ser då tydligare konsekvenserna av sitt beteende. Det blir det lättare att ta tag i saker och ting istället för att vänta till morgondagen.

– Skillnad i tidsuppfattningen är en förklaring till att det kan vara svårare för unga människor än lite äldre att ta tag i sådant som pensionen. En annan förklaring är att äldres tillvaro inte är särskilt konkret för många unga människor. Pensionssparande, ekonomisk trygghet som pensionär och vikten av att göra aktiva val med sitt pensionssparande känns för många unga som mindre relevant.

Pensionssparande är ett långsiktigt sparande. Hur ska man göra för att förmå unga människor att börja spara i tid?

– Om vi inte ser resultatet av våra handlingar lägger vi i allmänhet mindre vikt vid dem. Jag tror därför att man mycket konkret ska beskriver hur ett tidigt pensionssparande påverkar livet som i pensionär och vad som händer om man inte pensionssparar.

Kan en förklaring vara att vi inte vill se oss själva som gamla, sårbara och skröpliga?
– Vad jag vet finns det ingen forskning som visar att det är därför som många undviker att planera för eller diskutera livet som pensionär. Men jag kan tänka mig att en del människor undviker att tänka på sig själva som gamla och att det hindrar dem för att ta tag de pensionsfrågorna.

– Vi har som människor en tendens att undvika det som jobbigt. Det är därför vi skjuter upp saker och ting. Vi väljer sådant som ger omedelbar belöning eller tillfredställelse i stunden, istället för att vänta på något som ger ännu utfall bättre längre fram.

Fyra av tio kvinnor tror att pensionsgapet, alltså skillnaden mellan mäns och kvinnors pensioner, har ökat under de senaste tio åren. Bara en av fem tror att det minskat.

Fakta är att gapet minskat i alla inkomstgrupper och även bland äldre pensionärer. Under de senaste tio åren har kvinnors pensioner ökat med i genomsnitt 25 procent och mäns med i snitt 20 procent. Det här visar en ny undersökning från PTK.

I somras presenterade PTK undersökningen ”Tilltro eller misstro – Pensionssystemet ur kvinnors perspektiv” som bygger på både djupintervjuer och en statistisk undersökning. Fyra av tio kvinnor tror att pensionsgapet, den generella skillnaden mellan mäns och kvinnors pensioner, har ökat under de senaste tio åren. Bara en av fem tror att det minskat. Fakta är att gapet minskat i alla inkomstgrupper och även bland äldre pensionärer. Under de senaste tio åren har kvinnors pensioner ökat med i genomsnitt 25 procent och mäns med i snitt 20 procent.

Resultaten visar att många kvinnor känner sig som förlorare, de tror att klyftan till männens pensioner ökar och de tror att allt fler kvinnor blir fattigpensionärer.

Det är kanske som PTK:s pensionsspecialist Anna Allerstrand säger att kvinnor ofta framställs som förlorare när det skrivs och pratas om pensioner. Visst är det så att kvinnor i allmänhet får en lägre pension än män, men det beror inte på kön utan på hur mycket de arbetat och vilken lön de haft.

De allra flesta kvinnorna i undersökningen instämmer i detta, 53 procent säger att de helt eller i hög grad instämmer i att det är lön och inkomst under arbetslivet som ska styra hur hög pensionen blir. Ytterligare 35 procent instämmer delvis i påståendet. Det är också tydligt att ju högre inkomster, ju fler instämmer i påståendet.

Men det finns också svar som motsäger detta. En av tre kvinnor i undersökningen tycker att obetalt hushållsarbete också ska vara pensionsgrundande. Överlag finns en ton av att det är synd om kvinnor och att kvinnor är offer i pensionssystemet.

Många underskattar vikten av tjänstepension. När de ska föreslå råd till en ung kvinna för att hon ska få en bra pension kommer ”Skaffa ett välavlönat jobb” först (25 procent) och ”Pensionsspara privat” därefter (24 procent). Det är bara sju procent som skulle ge rådet ”Skaffa tjänstepension”. De inser alltså inte vikten av tjänstepension som, för en som är ung i dag och gör en tjänstemannakarriär, kan ge mellan 25 och 50 procent av den samlade pensionen, enligt PTK.

Fyra av tio kvinnor tror att pensionsgapet, den generella skillnaden mellan mäns och kvinnors pensioner, har ökat under de senaste tio åren. Bara en av fem tror att det minskat. Fakta är att gapet minskat i alla inkomstgrupper och även bland äldre pensionärer. Under de senaste tio åren har kvinnors pensioner ökat med i genomsnitt 25 procent och mäns med i snitt 20 procent.

Det finns också mycket positivt i undersökningen, bland annat hur viktigt den individuella informationen är. I djupintervjuerna är det flera kvinnor som berättar om hur mycket tryggare de känner sig när de fått pensionsinformation genom facket eller arbetsgivaren och när de fått hjälp att ta fram sina egna uppgifter på minpension.se.

I sommar kom även Collectum med en enkätundersökning kring frågan: ”Känner du att du har koll på din kommande ekonomiska situation som pensionär?”. Resultatet visar som förväntat att unga har mindre koll än äldre. I ålder 40-64 år är det 79 procent som svarar ja, absolut och ja, till viss del. Och kvinnor svarar det i lika hög utsträckning som män.

Däremot skiljer det sig åt när det gäller unga kvinnor och män. 34 procent av kvinnor i åldern 25-29 år instämmer i påståendet, för de unga männen är det 44 procent. Frågan är om männen har kunnat ta till sig kunskapen i högre utsträckning än kvinnorna eller om de har en högre tilltro till den egna kunskapen.

1. Dags att höja lönen. Tuffa till dig i lönesamtalet. Eller är det kanske dags att byta bransch? Kvinnor 50+ är eftertraktade i många yrken.
2. Arbetar du deltid? Försök att höja arbetstiden och du orkar och har möjlighet. Kanske finns det ytterligare arbetsuppgifter som du kan ta på dig?
3. Finns det barnbarn – tänk på att även andra än föräldrarna kan vabba. Det är bättre med en vabbdag då och då med ersättning från Försäkringskassan än att du minskar arbetstiden för att kunna finnas till hands.
4. Börjar åldriga föräldrarna behöva mer hjälp? Fördela ansvaret rättvist mellan syskonen. Den som inte har tid kanske har råd att köpa rut-tjänster. Även tjänster till föräldrar räknas in i rutavdraget.
5. Träna och var rädd om din hälsa. Och våga ställa krav på arbetsmiljön. Säg ifrån om jobbet sliter för mycket, fysiskt eller psykiskt, på dig. Det är inte kul, varken för dig eller din ekonomi, om du måste sluta jobba tidigare för att kroppen säger ifrån.

Fondtorg

Ett fondtorg är en nätbaserad handelsplats där du kan köpa och sälja fondandelar. Det finns olika sorter från nätbankernas torg – som ofta satsar på att ha ett mycket stort urval – till nischaktörer som PP Pension som i första hand har handplockat ett antal kvalitetsfonder för sina pensionssparare.

Att ha många alternativ att välja bland kan vara bra, men det förutsätter att du har gott om tid, kunskap och är intresserad.

– Fördelen med ett mindre fondtorg som PP Pensions  är att vi gjort det initiala urvalet och att de enskilda fonderna som ingår är kvalitetssäkrade, säger Filip Kostic, analytiker på PP Pension.

Hur väljer PP Pension fonder till sitt fondtorg?

– Vårt koncept är att skapa ett så komplett och levande fondtorg som möjligt. Vitsen med att spara i fonder är att kunna pensionsspara på ett sätt som möjliggör att man tar del av tillväxten ute i världen, säger Filip Kostic, analytiker på PP Pension.

Att välja ut de bästa aktierna och bolagen som ska ingå i en fondportfölj är svårt och ett riktigt hantverk. Därför väljer vi att samarbeta med välrenommerade fondbolag som har lång och framgångsrik kapitalförvaltning på sin meritlista. De är inte heller så känsliga för ekonomiska kriser som vi vet inträffar med jämna mellanrum.

Men eftersom fondförvaltning är färskvara räcker det inte med en imponerande CV. Vi bedömer därför även förvaltarens möjlighet att fortsätta att överträffa den breda marknaden och sina konkurrenter. En del av vår fondstrategi är att förutom aktivt förvaltade fonder även erbjuda indexfonder. Detta ger dig som kund en möjlighet att välja ännu billigare fonder som alltid utvecklas i linje med marknaden.

Vad händer efter att en fond har kommit in på fondtorget?

När vi väl har valt en ny fond till vårt fondtorg fortsätter vi att följa fondens utveckling och förvaltning. Alla fonder kan ha både bra och sämre perioder men det som kännetecknar en bra fondförvaltare är att de är konsekventa i sin investeringsfilosofi, att de har pålitliga processer och att de över tid överträffar såväl marknaden som konkurrenterna.

Eftersom förutsättningarna ibland förändras för vissa fonder så måste vi alltid stå på tå för att tidigt kunna fånga upp signaler om det. Det händer exempelvis att fondförvaltare slutar och då tittar vi på hur förutsättningarna ser ut för att den nya förvaltaren ska lyckas göra ett bra jobb. Det är också väldigt viktigt för oss att lyssna på vilka behov våra kunder har när vi tar in nya fonder. Förändringar på vårt fondtorg är därför en naturlig del av vår verksamhet och syftet med det är att alltid erbjuda ett så konkurrenskraftigt fondsortiment som möjligt.

Vad är det som är så bra med att ha ett fondtorg istället för att kunna välja fritt bland alla världens fonder?

Fördelen med ett fondtorg är att någon har gjort ett första urval åt dig, det kan lätt bli överväldigande att välja bland tusentals fonder på egen hand. Att ha väldigt många fonder att välja bland kan vara bra, men välja rätt förutsätter att du har gott om tid, kunskap och är intresserad.

Om vi märker att det sker några förändringar i förvaltningen av dina fonder så ser vi till att erbjuda bra alternativ. En annan viktig fördel med PP Pensions fondtorg är att vi kan erbjuda låga fondavgifter vilket i förlängningen också kommer att gynna ditt fondsparande.

De enskilda fonderna som ingår i PP Pensions fondtorg är kvalitetssäkrade, det gör att det blir lättare för dig som kund att sätta ihop ett fondsparande som passar just dina behov. Vi anser att de fonder vi har i vår portfölj är bland världens bästa inom sin kategori.

Hur gör man för att byta sina fonder på fondtorget?

Det kan du göra själv genom att logga in på Internetkontoret. Där kan du registrera alla dina fondbyten.

Kan jag flytta fonder från ett fondtorg till PP Pensions fondtorg? Hur gör man i så fall?

Enskilda fonder kan inte flyttas från en försäkringsgivare till en annan. Däremot kan man flytta sitt kapital från en Privat Pensionsförsäkring eller Tjänstepensionsförsäkring till PP Pension och därefter välja fritt bland fonderna på vårt fondtorg.

De finns över 3 000 aktiefonder att välja mellan. Du ska undvika de med höga avgifter.

De finns en rad olika kategorier av aktiefonder. Först skiljer man på aktivt förvaltade fonder och indexfonder. De aktivt förvaltade fonderna har högre avgifter än indexfonderna som följer ett specifikt index för sina placeringar. Oavsett om du väljer en aktivt förvaltad fond eller en indexfond kan de ha olika inriktning. Det vanligaste är att fonden placerar i:

Land.
Fonden investerar i aktier i ett visst land. Den absolut vanligaste landfonden är Sverigefonder. Hittills i år har Sverigefonderna i genomsnitt backat med 1,5 procent (t o m 15 april). På fem års sikt har de ökat med 55 procent.

Region.
En del fonder investerar i en region som geografiskt hänger ihop, typ Nordenfonder. Andra väljer aktier i tillväxtmarknader eller över hela världen i så kallade globalfonder. I år har den genomsnittliga globalfonden backat drygt tre procent (+60 procent på fem år).

Bransch.
Investerar i aktier i olika branscher, alltifrån metaller till läkemedel. Fonden kan välja att investera i bara ett land, en region eller över hela världen. En branschfond som svängt rejält är bioteknik. Nästan 20 procent back hittills i år, men ser man på en fem års period har dessa fonder ökat med drygt 200 procent.

Finns det några aktiefonder man ska undvika?

– Fonder som har höga avgifter i förhållande till jämförbara fonder bör undvikas, liksom fonder som varken överträffar sina jämförelseindex eller sina konkurrenter.

Tips för aktiefondssparare

1. Bestäm risknivån. Smala branschfonder som råvaror och regionfonder, såsom latinamerikafonder, har högre risk än fonder med bredare inriktning som exempelvis globalfonder.
2. Jämför avgifter. En halv procent låter kanske inte mycket, men en liten avgiftsskillnad blir stora pengar om du sparar i många år.
3. Sprid riskerna. Förutom att placera i flera fonder är det bra att månadsspara. Då köper du fondandelar i både upp- och nedgång.
4. Jämför fondbetyg. Morningstars rankning av fonder hjälper dig. De med bäst avkastning historiskt har fem stjärnor, de sämsta en stjärna.