PP Pensions styrelse har fattat beslut om att inflationsskydda pensionerna inom den förmånsbestämda pensionen ITP 2. Pensioner under utbetalning räknas upp med 1,45 procent. Uppräkningen motsvarar inflationstakten under perioden september 2018 till september 2019.

Intjänade fribrevsförmåner för fribrevshavare räknas upp med 3,8 procent vilket motsvarar inflationstakten under perioden september 2017 till september 2019.

För ITPK räknas både pensioner under utbetalning och fribrevsförmåner upp till en nivå som motsvarar en återbäringsränta om 5 procent för 2020. Uppräkningarna sker i form av pensionstillägg.

Styrelsen beslutade också att återbäringsräntan i traditionell försäkring höjs från 7 till 8 procent från och med den 1 januari 2020. Under 2019 höjdes återbäringsräntan två gånger – från 4 till 7 procent.

20 december, 2019

 

Utbetalningsdagar
Utbetalningsdag varje månad sker alltid den 25e. Infaller det på en helg eller en helgdag, görs utbetalningen vardagen innan.

Brev med pensionsuppgift för ITP2, ITP1 och försäkring med traditionell förvaltning
Har du utbetalning från en ITP2, ITP1 eller annan försäkring med traditionell förvaltning hos PP Pension, får du ett årligt brev med uppgift innehållande information om ditt pensionsbelopp före avdragen skatt. Brevet skickar vi ut i januari 2020.

Jämkningsbeslut från Skatteverket för 2020
Om du har fått beviljad jämkning för 2020 måste du skicka in ditt beslut till oss så att vi har information om vilket skatteavdrag som ska göras innan utbetalning.

Senast den 15 januari 2020 måste ditt jämkningsbeslut finnas hos oss. Inkommer det efter den 15 januari gör vi skatteavdrag med 30 procent från och med januari månads utbetalning. Får vi ditt jämkningsbeslut senare under året gör vi skatteavdrag enligt beslut på efterföljande utbetalningar.

Skicka ditt jämkningsbeslut till:
PP Pension, Box 7760, 103 96 Stockholm

Kontrolluppgifter 2019
Kontrolluppgifter, för inkomståret 2019, skickas ut i januari 2020. Uppgifterna finns också förtryckta i din inkomstdeklaration. Detta gäller dig som har utbetalning från PP Pension eller som haft inbetalning i privat pensionsförsäkring.

Årsbesked 2019
Under perioden januari-april 2020 får du ditt årsbesked. Har du fler försäkringar får du ett årsbesked för varje försäkring.

Levnadsintyg för dig som är bosatt utomlands
Du som bor utomlands och har utbetalning av pension måste årligen säkerställa att du lever genom ett så kallat levnadsintyg.

PP Pension får denna information på två sätt:

• Via Pensionsmyndigheten som begärt levnadsintyg för dig som även har utbetalning av allmän pension.
• Genom att skicka ut begäran om levnadsintyg till dig. Har du fått en sådan begäran måste du fylla i den och skickas in till oss så att dina utbetalningar inte stoppas. Intyget måste vara oss tillhanda senast en månad efter att brevet skickades till dig. Får vi inget svar kommer dina utbetalningar att stoppas.

Digitala brevlådor
PP Pension skickar ut årsbesked, kontrolluppgifter samt brev med pensionsuppgifter digitalt. Det innebär att du som är ansluten till en digital brevlåda får beskeden direkt till den. Är du inte är ansluten skickas beskeden ut postalt.

Vi uppmanar våra medlemmar och sparare att ansluta sig till en digital brevlåda så att vi tillsammans bidrar till en minskad miljöpåverkan. Exempel på digitala brevlådor är Kivra, Digimail och e-boks.

Vi finns här för dig
Du är alltid välkommen att kontakta oss på telefon 020-29 90 50 eller skicka ett email till kundcenter@pppension.se om du har frågor eller funderingar.

26 november, 2019

Flexpension

Flexpension är ett begrepp som används inom kollektivavtalad tjänstepension. Det innebär att arbetsgivaren betalar in pengar till din tjänstepension utöver den avtalade tjänstepensionspremien. Arbetsgivarna kan, istället för avsättning till Flexpension, erbjuda en löneökning, det kallas ”avstå Flexpension”.

Hur mycket betalas in till Flexpensionen?

Beroende på var du arbetar och vilket avtalsområde du tillhör så kommer inbetalat belopp att variera. Det är fackförbunden och arbetsgivarna som förhandlat fram belopp och gällande procentsatser för respektive avtalsområde. Kontrollera med din arbetsgivare eller din fackförening vad som gäller för just dig.

Jag har kollektivavtalad ITP1, vad gäller?

Collectum administrerar avsättningar och hanterar de som valt att avstå Flexpension. Premien till din Flexpension placeras i valbar del för din ITP1.

Jag har kollektivavtalad ITP2 i PP Pension, vad gäller?

Det är Collectum som administrerar avsättningar för Flexpension genom ITPK-försäkringen. Premien till din Flexpension placeras enligt de val du gjort för din ITPK.

Vad gäller för dig med frivillig ITP1 i PP Pension?

PP Pension administrerar avsättningar för Flexpension till din ITP1 i PP Pension och premien placeras som din ITP1-premie. Då inget kollektivavtal föreligger har vi valt att följa tidpunkter och procentsatser som gäller för tjänstemän inom dagstidningar. Det är inte möjligt att göra avstående av Flexpension vid frivillig ITP1 i PP Pension.

Vad gäller för dig med frivillig ITP2 i PP Pension?

Collectum administrerar avsättningar för Flexpension genom ITPK-försäkringen. Premien till din Flexpension placeras enligt det val du gjort för din ITPK.

Hur meddelar arbetsgivare avstående av Flexpension?

Kollektivavtalad ITP
Arbetsgivare som följer kollektivavtal ITP administrerar avståendet på Collectums internetkontor. I nuläget gäller detta endast för ITP1 anställda.

Arbetsgivare med ITP2-anställda behöver informera om vilket kollektivavtalsområde som den ITP2-försäkrade tillhör, eller har tillhört, från och med november 2017. Tillåter ni avstående från Flexpension till förmån för lön, måste du som arbetsgivare dokumentera under vilka perioder som avstående har gällt per anställd. Collectum påbörjade i maj 2021 en förstudie om hur bland annat avstående av Flexpension ska hanteras i framtiden.

Frivillig ITP
Arbetsgivare med frivillig ITP1 får samma lösning för alla företag och dess anställda. Varken avståenden på individuell- eller företagsnivå är möjliga. Premien för Flexpension placeras i den anställdes ITP1-försäkring enligt redan gjorda val. PP Pension fakturerar Flexpension enligt kollektivavtal för tjänstemän vid dagstidningar.

För företag med frivillig ITP2 i PP Pension gäller samma som för kollektivavtalad ITP2 enligt ovan.

Lite förenklat kan man säga att det finns fyra typer av räntefonder:

Kort räntefond
Kallas också penningmarknadsfond eller likviditetsfond. De investerar i räntepapper med en löptid på upp till ett år. Har låg risk, men också låg avkastning. Påverkas ganska lite av marknadsräntorna. Hittills i år (t o m 24 februari) har de korta räntefonderna gett 0,03 procents avkastning.

Långa räntefonder
Kallas också obligationsfonder. Investerar i olika räntepapper med löptider på över ett år. När marknadsräntorna står still eller sjunker ökar fonderna i värde. I år (t o m 24 februari) har den genomsnittliga obligationsfonden ökat med 1,4 procent.
Företagsobligationsfond. De investerar i obligationer som ges ut av företag. Avkastningen styrs av två faktorer: marknadsräntan och kreditrisker i företaget. Fonder som satsar i obligationer som ges ut av företag med låga kreditbetyg kallas high-yield-fonder, medan de som satsar i företag med högre kreditvärdighet kallas investment grade.

Realräntefond
Ett inflationsskyddat sparande. Investerar främst i statsobligationer som ger en fast avkastning utöver inflation. Säkert sparande, lämplig främst när inflationen stiger.
Eftersom räntefonder främst är trygga och sällan högavkastande spelar avgifterna stor roll. För den som vill minimera avgifterna finns nu också indexräntefonder.

Hur ska man fördela sparpengarna mellan ränte- och aktiefonder?

– Tumregeln är att investerare med längre placeringshorisont och högre riskbenägenhet kan ha en högre aktieandel. Är investeringshorisonten kortare och syftet att bevara sitt kapital är det bättre att ha en högre ränteandel. Naturligtvis bör man tänka bortom aktier och räntor i sin portfölj och även inkludera andra tillgångsklasser som hedgefonder och fastigheter för att uppnå en ännu bättre diversifiering i sitt sparande, säger Filip Kostic,  analytiker på PP Pension.

Tre tips

1. Välj rätt fondtyp. Långa räntefonder är bra när räntan går ner eller ligger still. Sämre när räntan stiger.
2. Jaga avgifter. Försök alltid hitta fonder med så låga avgifter som möjligt.
3. Komplettera. Räntefonder kan vara en bra grund i ditt sparande, men inte allt. En del bör du ha i aktiefonder som kan ge betydligt högre avkastning, men med större risk.

Aktiefonder
En aktiefond måste innehålla minst 16 olika aktier. De flesta fonderna är aktivt förvaltade vilket innebär att en förvaltare köper och säljer aktier i fonden i syfte att överträffa sitt jämförelseindex, det vill säga den marknad fonden investerar i. Det finns en mängd olika typer av aktiefonder som kan investera i olika länder, regioner eller branscher. Vissa aktiefonder investerar bara i småbolag medan andra endast väljer aktier i stora bolag.
Det finns även så kallade indexfonder utan aktiv förvaltning. Dessa har som målsättning att utvecklas i nivå med sitt jämförelseindex. Indexfonder är passivt förvaltade och har därför betydligt lägre fondavgifter än aktivt förvaltade.

Räntefonder
Investerar i olika räntebärande papper som kallas obligationer. De finns i två huvudsakliga kategorier. Penningmarknadsfonder, eller korta räntefonder, som satsar på räntepapper med kort löptid, ofta några månader och obligationsfonder som handlar räntepapper med flera års löptid.

Blandfonder
Fonder som både har aktier och räntebärande papper. Här finns stora skillnader i hur stora risker fonderna tar. Ju större andel aktier, desto högre risk.

Hedgefonder
Hedgefonder är fonder som har flexiblare placeringsriktlinjer än övriga fonder och kan ofta sprida sina investeringar mellan aktier, räntebärande papper, valutor, råvaror och fastigheter. De kan också i större grad investera i derivatinstrument (optioner, terminer). Hedgefonder kan ge avkastning även när börsen går ned. Vissa hedgefonder har mycket hög risk medan andra har lägre risk än vanliga aktiefonder.

En viktig del när du ska välja fonder är avgiften och risken. En avgiftsskillnad på någon tiondels procent blir snabbt 10 000-tals kronor under ett mångårigt sparande. Att ta stora risker genom att placera mycket pengar i högriskfonder nära din pension eller när du planerar att ta ut dina pengar är inte så lämpligt. Då riskerar sparpengarna som du samlat i årtionden att rasa i värde snabbt. Ju längre tidshorisont du har på ditt sparande desto högre risker kan du ta.

 

1. Plugga inte längre än nödvändigt. Extra studieår kostar inte bara i lån utan också i sämre pension.
2. Tänk på vilka möjligheter du har att utvecklas, få en bra lön och orka arbeta länge när du gör ditt yrkesval. Pensionen räknas på hela livet inkomster.
3. Välj, om du kan, en arbetsgivare som har kollektivavtal. Då är du säker på att få en bra tjänstepension med låga avgifter.
4. Arbetar du och vill du ta ett sabbatsår, ta hellre ledigt juli till juli än ett helt kalenderår. Då får du arbetsinkomster och därmed pension för båda åren.
5. Försök att få ett heltidsjobb. Frivillig eller ofrivillig deltid under många år ger betydligt sämre pension.

Enligt Alexander Rozental, leg psykolog och doktorand i klinisk psykologi vid Stockholms universitet som häromåret kom ut med en bok om uppskjutandets psykologi så beror det bland annat på hur vi människor fungerar i allmänhet.

– Beslut i frågor där resultatet ligger långt fram i tiden tenderar vi att i större utsträckning skjuta upp än när resultatet – belöningen – syns direkt. Dessutom kompliceras pensionssparandet av att slutresultatet – hur stor pensionen blir – inte bara beror på hur mycket pengar vi sparar, utan också av hur ekonomin i stort utvecklas och liknande. Eftersom slutresultatet till viss del är oklart, påverkas vår benägenhet att göra något. Dessutom tycker nog många att det här med pensionen både är abstrakt och lite svårt.

Finns det biologiska orsaker till att vi prioriterar ner det som ligger långt fram i tiden?
– Man kan säga att vi våra hjärnor omfattas av två system, ett mer beräknande och ett mer impulsivt. Vi styrs i större utsträckning av det system som är mer impulsivt än det som ger bättre resultat på sikt.

Varför är det så?
– Förmodligen för att det har inneburit evolutionära fördelar, även om det inte fungerar så bra i ett modernt samhälle att agera så.

– Vi ska inte glömma att människan under den mesta tiden varit jägare och samlare. På sikt kommer vårt sätt att agera förändras, men det lär nog dröja 10 000 år eller så.

Varierar sättet att tänka mellan olika åldrar?
– När det kommer till tidsuppfattning skiljer det en del mellan unga och äldre. Unga människor uppfattar i allmänhet tid som något abstrakt. Det gör att de i större utsträckning kan skjuta saker och ting på framtiden, de har ju en outtömlig tidskälla att hämta ur. När de blir äldre blir tidsuppfattningen mer konkret. De ser då tydligare konsekvenserna av sitt beteende. Det blir det lättare att ta tag i saker och ting istället för att vänta till morgondagen.

– Skillnad i tidsuppfattningen är en förklaring till att det kan vara svårare för unga människor än lite äldre att ta tag i sådant som pensionen. En annan förklaring är att äldres tillvaro inte är särskilt konkret för många unga människor. Pensionssparande, ekonomisk trygghet som pensionär och vikten av att göra aktiva val med sitt pensionssparande känns för många unga som mindre relevant.

Pensionssparande är ett långsiktigt sparande. Hur ska man göra för att förmå unga människor att börja spara i tid?

– Om vi inte ser resultatet av våra handlingar lägger vi i allmänhet mindre vikt vid dem. Jag tror därför att man mycket konkret ska beskriver hur ett tidigt pensionssparande påverkar livet som i pensionär och vad som händer om man inte pensionssparar.

Kan en förklaring vara att vi inte vill se oss själva som gamla, sårbara och skröpliga?
– Vad jag vet finns det ingen forskning som visar att det är därför som många undviker att planera för eller diskutera livet som pensionär. Men jag kan tänka mig att en del människor undviker att tänka på sig själva som gamla och att det hindrar dem för att ta tag de pensionsfrågorna.

– Vi har som människor en tendens att undvika det som jobbigt. Det är därför vi skjuter upp saker och ting. Vi väljer sådant som ger omedelbar belöning eller tillfredställelse i stunden, istället för att vänta på något som ger ännu utfall bättre längre fram.

Fyra av tio kvinnor tror att pensionsgapet, alltså skillnaden mellan mäns och kvinnors pensioner, har ökat under de senaste tio åren. Bara en av fem tror att det minskat.

Fakta är att gapet minskat i alla inkomstgrupper och även bland äldre pensionärer. Under de senaste tio åren har kvinnors pensioner ökat med i genomsnitt 25 procent och mäns med i snitt 20 procent. Det här visar en ny undersökning från PTK.

I somras presenterade PTK undersökningen ”Tilltro eller misstro – Pensionssystemet ur kvinnors perspektiv” som bygger på både djupintervjuer och en statistisk undersökning. Fyra av tio kvinnor tror att pensionsgapet, den generella skillnaden mellan mäns och kvinnors pensioner, har ökat under de senaste tio åren. Bara en av fem tror att det minskat. Fakta är att gapet minskat i alla inkomstgrupper och även bland äldre pensionärer. Under de senaste tio åren har kvinnors pensioner ökat med i genomsnitt 25 procent och mäns med i snitt 20 procent.

Resultaten visar att många kvinnor känner sig som förlorare, de tror att klyftan till männens pensioner ökar och de tror att allt fler kvinnor blir fattigpensionärer.

Det är kanske som PTK:s pensionsspecialist Anna Allerstrand säger att kvinnor ofta framställs som förlorare när det skrivs och pratas om pensioner. Visst är det så att kvinnor i allmänhet får en lägre pension än män, men det beror inte på kön utan på hur mycket de arbetat och vilken lön de haft.

De allra flesta kvinnorna i undersökningen instämmer i detta, 53 procent säger att de helt eller i hög grad instämmer i att det är lön och inkomst under arbetslivet som ska styra hur hög pensionen blir. Ytterligare 35 procent instämmer delvis i påståendet. Det är också tydligt att ju högre inkomster, ju fler instämmer i påståendet.

Men det finns också svar som motsäger detta. En av tre kvinnor i undersökningen tycker att obetalt hushållsarbete också ska vara pensionsgrundande. Överlag finns en ton av att det är synd om kvinnor och att kvinnor är offer i pensionssystemet.

Många underskattar vikten av tjänstepension. När de ska föreslå råd till en ung kvinna för att hon ska få en bra pension kommer ”Skaffa ett välavlönat jobb” först (25 procent) och ”Pensionsspara privat” därefter (24 procent). Det är bara sju procent som skulle ge rådet ”Skaffa tjänstepension”. De inser alltså inte vikten av tjänstepension som, för en som är ung i dag och gör en tjänstemannakarriär, kan ge mellan 25 och 50 procent av den samlade pensionen, enligt PTK.

Fyra av tio kvinnor tror att pensionsgapet, den generella skillnaden mellan mäns och kvinnors pensioner, har ökat under de senaste tio åren. Bara en av fem tror att det minskat. Fakta är att gapet minskat i alla inkomstgrupper och även bland äldre pensionärer. Under de senaste tio åren har kvinnors pensioner ökat med i genomsnitt 25 procent och mäns med i snitt 20 procent.

Det finns också mycket positivt i undersökningen, bland annat hur viktigt den individuella informationen är. I djupintervjuerna är det flera kvinnor som berättar om hur mycket tryggare de känner sig när de fått pensionsinformation genom facket eller arbetsgivaren och när de fått hjälp att ta fram sina egna uppgifter på minpension.se.

I sommar kom även Collectum med en enkätundersökning kring frågan: ”Känner du att du har koll på din kommande ekonomiska situation som pensionär?”. Resultatet visar som förväntat att unga har mindre koll än äldre. I ålder 40-64 år är det 79 procent som svarar ja, absolut och ja, till viss del. Och kvinnor svarar det i lika hög utsträckning som män.

Däremot skiljer det sig åt när det gäller unga kvinnor och män. 34 procent av kvinnor i åldern 25-29 år instämmer i påståendet, för de unga männen är det 44 procent. Frågan är om männen har kunnat ta till sig kunskapen i högre utsträckning än kvinnorna eller om de har en högre tilltro till den egna kunskapen.